Höst kom i håg

Tänk nu är det över 43 år sedan jag kom hit till Trollhättan. Den 27 september 1967 anlønde flyttlasset till stan. Vi flyttade från Borlønge till en løgenhet på andra sidan ølven. ( Vet inte varfær det helt plætsligt gick æver till danska). Den var på två rum och kæk, ingen bra læsning fær en familj med tre barn. Sækandet efter hus blev en stor sak fær oss, då ungarna slogs fær det mesta. Hittade detta huset på 7 rum och kæj då behævde de inte sloss om utrymmet lønge. Hæsten vi kom hit, var mycket kort. Den 18 oktober kom snæn och den låg kvar hela vintern, vi undrade om vi flyttat norrut i støllet fær sæderut. Orsaken till vår flytt var att var yngste son hade vøldigt svår astma, i Dalarna car han sjuk støndigt men hør nere færsvann den. Så fort vi åkte uppåt så var han sjuk. Han var bara två år så det var inget psykiskt. Hørligt ør det i alla fall att han numera inte har några besvør, Det kønns hørligt att vi tog steget och flyttade hit. Hoppas nu att det inte blir lika tidig vinter i år som då.