Jag var till Hjo på Hjärt-och Lungsjukas förening i Hjo-Ti-Borgs 10 års jubileum. Jag måste säga att föreningarna i gamla skaraborg är ett segt släkte. Föreningen hade samlat alla urklipp från starten samt många foton från omväxlande aktiviteter, det var en intressant pärm att titta i. Ha nu de två sista åren så fanns alla bilder på datorn förståss. Hoppas andra föreningar tar till sig nyttan av en sådan historik. Nu tillbaka till att skaraborgarna är sega. På de bilder som fanns från starten var nästan alla som deltog i går med. Det var samma representanter som år 2000 från Skövde, Norra Skaraborg (Mariestad), Falköping, Hjo. Lidköping hade bytt och så de nya föreningarna som bara är två år Skara och Tidaholm.
Vi var välkomna till Stampes kvarn lite utanför Hjos centrum. Det bjöds på förfriskningar och tipspromenad med tonvikt på Riksförbundet. Tyvärr var kunskapen om förbundet lite skral, men en fick ihop 10 rätt och flera låg på 7 rätt. Vi satt bänkade i ett gammalt sädesmagasin, skulle jag tro. En härlig miljö, om än lite småruggigt då det regnade och var få + grader ute. Så småningom fick vi bänka oss i den gamla kvarnen som hade drivits av vatten i en bäck som rann utanför. Det var både kvarnstenar för att mala govt mjöl och kvarn för finmalet mjöl. I det härliga kvarnhuset fick vi avnjuta en middag som bestod av fisk eller kött, vad vi önskade. Maten smakade ypperligt och all c:a 70 gästerna var mätta och glada när de återkom till magasinet. Ordförande i föreningen, Kerstin, berättade om föreningens historia. Det framkom att trots de är en liten förening, har de haft och har mycket aktiviteter. Så var det dags för de inbjudna gästerna att framföra sina gratulationer. Från Riksförbundet var det ett diplom och 1000 kr samt en liten blombukett, Västra Götalands Länsförening var nästa, bok och blommor. Därefter kom alla lokalföreningarna i gamla Skaraborg, Alla kom med en liten sak och blommor. Strax innan det hela var slut så förklarade v. ordf. att de hade gjort det enkelt för att spara pengar, och hade också beslutat att inte ge några förtroendevalda några blommor. De arbetade lika bra alla så det fanns ingen som skulle sticka ut. Men en ville de ge en blomma, och här kom sparsamheten in igen, de tog en bukett av de som föreningen fått och gav det till en mycket trogen medlem. Han var 97 år och jag lovar han såg inte ut att vara mer än 70 höhst. Under tiden som samkvämet höll på, med start klockan 14.00 så fanns det underhållning i fprm av dragspelsmusik av Durbälgarna från Lidköping. Det var ett munspel, en bas, en gitarr och sex durspel. Där fanns munspel med 4 hål och ett durspel med 8 knappar.
Jag tackar för en trevlig kväll i en annorlunda miljö. Regnet öste ner när jag åkte dit och det hade inte slutat när jag c:a 5 timmar senare och körde hem. Men det var mest uppehåll i Hjo, kanske det berodde på Vättern.
söndag 29 augusti 2010
fredag 20 augusti 2010
Utbildning i basal HLR
Hjärt och Lungsjukas Rikförbund vill att så många som möjligt lär sig hjärt-lungräddning. Man undervisar i Basal HLR, vilket innebär att alla får en inblick i hur en automatisk hjärtstartare funerar. En s.k. defibrillator. Vill man lära sig lite mera så kan man gå fortsättningskurser och då lära sig D-HLR då får man en större inblick i hur man skall göra.
Men det huvudsakliga är att kunna HLR, kan man inte det har man ingen användning för en hjärtstartare heller. Vi uppmanar all att gå kurser, klarar man inte av att ge kompressioner, kanske har dåliga knän eller höfter, så kan man tala om för andra hur de skall göra. Alla bör ha varit med på en utbildning så vi kan rädda flera som drabbas av hjärtstopp.
Tore öberg och jag har utbildat flera ABF-avdelningar och deras anstälda inom vårt län. Vi skall också utbilda ABF.s distrikspersonl inom snar framtid.
Under utbildningen så får de veta lite mer om vårt förbund. Senast nu så frågade jag hur många som visste skillnaden på vårt förbund och Hjärt-lungfonden. Det var inte många som kände till det. Hjärt-Lungfonden är en insamlingsorganisation och Hjärt -och Lungsjukas Riksförbund är en patientorganisation, det bör vi pränta in i folks medvetande. Vi kompletterar varandra, men vi har olika inriktningar när det gäller insamlade medel. Det är bra om våra egna medlemmar vet skillnaden och eftersom vi är en medlemsorganisation inom ABF så bör de också få veta det. Som ni ser så blandar vi in lite information samtidigt som vi lär ut HLR. Vi går efter Svenska HLR-rådets intentioner när vi utbildar och vi skall följa dem tills det kommer nya. Hoppas ni tar vara på möjligheterna att få och ge utbildning i HLR. /Birgitta
Men det huvudsakliga är att kunna HLR, kan man inte det har man ingen användning för en hjärtstartare heller. Vi uppmanar all att gå kurser, klarar man inte av att ge kompressioner, kanske har dåliga knän eller höfter, så kan man tala om för andra hur de skall göra. Alla bör ha varit med på en utbildning så vi kan rädda flera som drabbas av hjärtstopp.
Tore öberg och jag har utbildat flera ABF-avdelningar och deras anstälda inom vårt län. Vi skall också utbilda ABF.s distrikspersonl inom snar framtid.
Under utbildningen så får de veta lite mer om vårt förbund. Senast nu så frågade jag hur många som visste skillnaden på vårt förbund och Hjärt-lungfonden. Det var inte många som kände till det. Hjärt-Lungfonden är en insamlingsorganisation och Hjärt -och Lungsjukas Riksförbund är en patientorganisation, det bör vi pränta in i folks medvetande. Vi kompletterar varandra, men vi har olika inriktningar när det gäller insamlade medel. Det är bra om våra egna medlemmar vet skillnaden och eftersom vi är en medlemsorganisation inom ABF så bör de också få veta det. Som ni ser så blandar vi in lite information samtidigt som vi lär ut HLR. Vi går efter Svenska HLR-rådets intentioner när vi utbildar och vi skall följa dem tills det kommer nya. Hoppas ni tar vara på möjligheterna att få och ge utbildning i HLR. /Birgitta
Semesterresa i Sverige 400 mil på 12 dagar
Nu har jag haft semester, om man kan säga det när man suttit vid ratten i 400 mil. Jag hade mitt äldsta barnbarn här i Sverige med mig, tyvärr har han inget körkort, men jag hade hjälp med allt annat än körningen, Vi startade i Trollhättan och åkte mot Örebro och Västerås. Första stopp i Tärnsjö där vi besökte Nora kyrka och gravplatser som tillhör familjen. Ett besök på ett äldreboende hann vi också med. men än var dagen inte slut så vi fortsatte mot Gysinge och dess fina forsar i Dalälven, Gävle och slutstation för dagen blev Hudiksvall. Vid campingen hämtades vi av en kusin för att äta middag i stan.
Efter en skön sömn i husbilen åkte vi till Bjuråker och Avholmsberget med en vidunderlig utsikt över Dellensjöarna där jag träffade nkusin lika gammal som jag men vi hade aldrig setts förut. Alltså på 72 år. Vi gjorde ett besök på Bjuråkers gammelgård därefter var vi till konstnären Bror-Erik i kyrkbyn. Tillbaka i hudiksvall så var det sova som gällde.
Start tidigt på morgonen från Hudik, Sudsvall, Härnösand passeras snabbt, vi stannar bara för att fotografera för lunch väntar i Sollefteå. Vi besökte en annan kusin och träffade också en mycket god vän som tidigare satt i Riksförbundets styrelse Inga-Lill. Lunchen var avklarad på ett par timmar så var det dags att förtsätta färden. Vi passerar Örnsköldsvikoch Umeå. Plötsligt kommer en uggla och nästa krockar med os, vi stannar oh lyckas få en bild på den. Det är en Jorduggla som vi aldrig har råkat på förut. I Ånäset ligger en camping och den besöker vi för att sova. Det känns lite ruggigt för vi ligger på galgbacken, men vi varken hörde eller såg några osaliga andar.
Snabbt upp på morgonen för att åka vidare det hät var ju bara transpotsträckor för oss. Passerar Skellefteå, luleå Kalix och Haparanda. Ibland måste vi ju stoppa för att fylla på bensin men annars gäller det bara att stanna för fotografering och matrast.Det är nästan så man kissar på sig ibland. Nu bär det av mot Övertorneå men här gör vi ett par stopp för att använda kamerorna lite längre. En rastplats nära Kokkolaforsen först och sedan själva forsen. Där ser vi hur de håvar upp laxöringen och vi kan se finska sidan väldigt nära. Nu ärdet snart kväll så i Övertornå blir det besök på nästa camping.
Start mot i första hand Överkalix för att sedan ta E10 mot Gällivare. E10 var under reparation så där fick det gå i 30-40 km/tim högst. Tänk så lång en mil är när det är vägarbete. Vi tar oss fram så sakteliga och kommer till Gällivare, där går vi över på 45:an som vi skall följa ganska långt. Då vi passerat staden så går detlite bättre. Många är de forsar och fjäll vi stannar för att fota. Men mot kvällningenkommer vi till Jokkmokk och där hittar vi en camping. Det är en stor och helt plan yta så det är inga problem att stå rakt med bilen. Vi har haft bra väder hela tiden och även när vi lägger oss. Men under natten så kommer rena syndafloden det regnar kopiöst. När Mikael, sommitt barnbarn heter skall gå ut med vår hund på morgonen får han gå barfota. Det ligger en dm. vatten över hela området. Blir lite rädd för att inte komma därifrån, men det går bra.
Nu bär det av neråt, om jag vetet vad som väntat hade jag nog valt en annan väg, men det visste man inte. 45 har tydligen varit i stort behov av reparation, hela vägen är uppriven och det är bara sprängsten att åka på i 5 mil åker vi så, efter några mil börjar bilen hoppa kråka som jag tycker. Den går på tre cylindrar och ibland så går den som den ska alltså på fyra. Jag kan köra bil men kan inget om motorer så det blir några telefonsamtal hit och dit men hjälpen kommer inte så långt att vi kan greja detta. Vi får fortsätta med den hoppande bilen. Stannar vid en fors där det är en rastplats och hittar en som är från trakten, undrar om det finns någon verkstad i Moskosel strax intill den plats vi stannat på. Nej, men kanske i Arvidsjauri dit det är ett par mil. Han talar också om var jag kan finna en liten verkstad där. Vi tackar och åker vidare. Väl i Arvidsjauri hittar vi verkstaden och de lovar hjälpa oss om vi väntar, ja vad skulle vi annars göra. Killen som heter Micke kommer så småningom och tittar men några delar till den här bilen har de inte. Han mäter i alla fall så vi får veta vilken tändkabel det är som gått sönder. De är väldigt hjälpsamma, men kan ju inte trolla. Vi åker vidare för kanske det finns en verkstad i Vilhelmina dit är det c;a 25 mil. När vi kommer dit så är jag alldeles slut, det är jobbigt att köra när det inte fungerar Många mil har det dessutom blivit. Vi hittar en camping Saima heter den. Vi stensomnar och när vi stigit opp så tittar jag i informationen om orten.
Där står det att det finns en butik som säljer bildelar. Glad i hågen ringer jag dit, om de har den del jag behöver vet de inte och de har ingen reparatör för han är på semester. Jag ringer Volvo för de har en verkstad, men bara volvodelar och jag har en Fiat. Men en kille säger jag kommer till er. Ha kom tog min tändkabel åkte och köpte delar och tillverkade en tändkabel, vilken service och det kostade bara 300 kr. Vi är på väg ut från campingen glada i hågen men skall fylla vatten, där kommer vi i samspråk med en kille från Borlänge. Så småningom så åker vi in i samhället för att tanka, då kommer det en vänlig cyklist och talar om att jag har punktering på mitt högra framhjul. Hur kul är det att få det beskedet när man nyss var så glad att det andra löst sig. Jag får åka runt och försöka fylla luft i hjulet men det går inte. Då kommer Ola,han från Borlänge och hjälper till att sätta på reserven, i väg till en däckverkstad för att få hjulet lagat. Det kommer att gå fint säger killen för däcket är ju nytt, dat hoppas ju jag också. Men när han kollat så är det inte däcket utan fälgen som spruckit, trolgen av all sprängsten. Han lägger en slang i däcket och vi kan åka igen, men försiktigt. Jag är verkligen inponeradöver deras hjälpsamhet, tänk om man kunde finna en liten del av den här i trakten. Nu är man ju skeptisk och undrar vad nästa fel blir. Vi åker bara några mil, fotograferar hela vägen efter sjön Malgomaj, stannar och köper rökt sik i Saxnäs. Vi har alltså lämnat 45 och åker en liten väg upp mot Stekenjokk. Men när vi kommer till Trappstegsforsen så orkar vi inte åka längra vi stannar och övernattar där i dånet av forsen. Vi ser lite snö på topparna av bland annat Marsfjället efter vägen, men detär en avsevärd skillnad mot i fjol när det var massor med snö. Men det var 2 månader tidigare på året också. Nya växter och andra fåglar ser vi ju i år .
Vi vaknar och drar i väg mot Stekenjock Mikael tar promenader både åt det ena och det andra hållet fotar allt som är värt att ta kort på, när han är nöjd åker vi mot Stor Blåsjön. Efter vägen stannar vi vid gaussafallet ett mäktigt vattenfall. I Stora Blåsjön går en väg in mit Ankarede kapell vi åker dit för att se lappbyn och den lilla fina kyrkan. Men här finnsdet mygg. Oj,oj,oj det kryllar av dem. Vi går in i kiosken för att köpa vykort, det är mer mygg inne än ute. Fort ut därfrån och in i bilen för att fortsätta mot Gäddede. Där hittar vi snabbt till campingen och kan lägga oss och slappna av. Nu har ju resan hit a i alla fall gått bra.
Färden går nu mot Strömsund och Östersund så nu har vi httat 45.an igen den tar vi ner till Månsta då vi går över mot Oviken. Tar fjllvägen från Myrviken och mot Ljungdalen, fjällvägen är dålig i år mucket sämre än tidigare år. Men en glad överraskning är när vi kommer ner på vägen mot Stosjö kapell den är en riktig autostrada. Under all dessa mil så har vi naturligtvis fotat massor med renar och en fjällräv. Från Ljungdalen åker vi upp på Flatruet som är den högst belägna platån. Vi stannar och sover där, serlite mulet ut men strax innan solnedgången ljusnar det och vi får en underbar solnedgång.
Start från Flatruetoch till Mittådalen för att fortsätta mot Funäsdalen. När vi kommer till Tnnäs tar vi väg 311 och åker mot Särna. Vi stannar i Sveriges högst belägna by Högvålen där vi rastar en stund och naturligtvis är kamerorna framme då också. Det blir en ganska lång dag för vi åker direkt till Borlänge där vi sedan stannar några nätter, hos mina bröder.
Naturligtvis har vi stannat och sett massor under resan men det går inte att ta med allt. Vi kom hem till Trollhättan efter 12 dagar och 400 mil. Vi har sett mycket och upplevt otroligt mycket. Vi är lykliga över en härlig semester.
Efter en skön sömn i husbilen åkte vi till Bjuråker och Avholmsberget med en vidunderlig utsikt över Dellensjöarna där jag träffade nkusin lika gammal som jag men vi hade aldrig setts förut. Alltså på 72 år. Vi gjorde ett besök på Bjuråkers gammelgård därefter var vi till konstnären Bror-Erik i kyrkbyn. Tillbaka i hudiksvall så var det sova som gällde.
Start tidigt på morgonen från Hudik, Sudsvall, Härnösand passeras snabbt, vi stannar bara för att fotografera för lunch väntar i Sollefteå. Vi besökte en annan kusin och träffade också en mycket god vän som tidigare satt i Riksförbundets styrelse Inga-Lill. Lunchen var avklarad på ett par timmar så var det dags att förtsätta färden. Vi passerar Örnsköldsvikoch Umeå. Plötsligt kommer en uggla och nästa krockar med os, vi stannar oh lyckas få en bild på den. Det är en Jorduggla som vi aldrig har råkat på förut. I Ånäset ligger en camping och den besöker vi för att sova. Det känns lite ruggigt för vi ligger på galgbacken, men vi varken hörde eller såg några osaliga andar.
Snabbt upp på morgonen för att åka vidare det hät var ju bara transpotsträckor för oss. Passerar Skellefteå, luleå Kalix och Haparanda. Ibland måste vi ju stoppa för att fylla på bensin men annars gäller det bara att stanna för fotografering och matrast.Det är nästan så man kissar på sig ibland. Nu bär det av mot Övertorneå men här gör vi ett par stopp för att använda kamerorna lite längre. En rastplats nära Kokkolaforsen först och sedan själva forsen. Där ser vi hur de håvar upp laxöringen och vi kan se finska sidan väldigt nära. Nu ärdet snart kväll så i Övertornå blir det besök på nästa camping.
Start mot i första hand Överkalix för att sedan ta E10 mot Gällivare. E10 var under reparation så där fick det gå i 30-40 km/tim högst. Tänk så lång en mil är när det är vägarbete. Vi tar oss fram så sakteliga och kommer till Gällivare, där går vi över på 45:an som vi skall följa ganska långt. Då vi passerat staden så går detlite bättre. Många är de forsar och fjäll vi stannar för att fota. Men mot kvällningenkommer vi till Jokkmokk och där hittar vi en camping. Det är en stor och helt plan yta så det är inga problem att stå rakt med bilen. Vi har haft bra väder hela tiden och även när vi lägger oss. Men under natten så kommer rena syndafloden det regnar kopiöst. När Mikael, sommitt barnbarn heter skall gå ut med vår hund på morgonen får han gå barfota. Det ligger en dm. vatten över hela området. Blir lite rädd för att inte komma därifrån, men det går bra.
Nu bär det av neråt, om jag vetet vad som väntat hade jag nog valt en annan väg, men det visste man inte. 45 har tydligen varit i stort behov av reparation, hela vägen är uppriven och det är bara sprängsten att åka på i 5 mil åker vi så, efter några mil börjar bilen hoppa kråka som jag tycker. Den går på tre cylindrar och ibland så går den som den ska alltså på fyra. Jag kan köra bil men kan inget om motorer så det blir några telefonsamtal hit och dit men hjälpen kommer inte så långt att vi kan greja detta. Vi får fortsätta med den hoppande bilen. Stannar vid en fors där det är en rastplats och hittar en som är från trakten, undrar om det finns någon verkstad i Moskosel strax intill den plats vi stannat på. Nej, men kanske i Arvidsjauri dit det är ett par mil. Han talar också om var jag kan finna en liten verkstad där. Vi tackar och åker vidare. Väl i Arvidsjauri hittar vi verkstaden och de lovar hjälpa oss om vi väntar, ja vad skulle vi annars göra. Killen som heter Micke kommer så småningom och tittar men några delar till den här bilen har de inte. Han mäter i alla fall så vi får veta vilken tändkabel det är som gått sönder. De är väldigt hjälpsamma, men kan ju inte trolla. Vi åker vidare för kanske det finns en verkstad i Vilhelmina dit är det c;a 25 mil. När vi kommer dit så är jag alldeles slut, det är jobbigt att köra när det inte fungerar Många mil har det dessutom blivit. Vi hittar en camping Saima heter den. Vi stensomnar och när vi stigit opp så tittar jag i informationen om orten.
Där står det att det finns en butik som säljer bildelar. Glad i hågen ringer jag dit, om de har den del jag behöver vet de inte och de har ingen reparatör för han är på semester. Jag ringer Volvo för de har en verkstad, men bara volvodelar och jag har en Fiat. Men en kille säger jag kommer till er. Ha kom tog min tändkabel åkte och köpte delar och tillverkade en tändkabel, vilken service och det kostade bara 300 kr. Vi är på väg ut från campingen glada i hågen men skall fylla vatten, där kommer vi i samspråk med en kille från Borlänge. Så småningom så åker vi in i samhället för att tanka, då kommer det en vänlig cyklist och talar om att jag har punktering på mitt högra framhjul. Hur kul är det att få det beskedet när man nyss var så glad att det andra löst sig. Jag får åka runt och försöka fylla luft i hjulet men det går inte. Då kommer Ola,han från Borlänge och hjälper till att sätta på reserven, i väg till en däckverkstad för att få hjulet lagat. Det kommer att gå fint säger killen för däcket är ju nytt, dat hoppas ju jag också. Men när han kollat så är det inte däcket utan fälgen som spruckit, trolgen av all sprängsten. Han lägger en slang i däcket och vi kan åka igen, men försiktigt. Jag är verkligen inponeradöver deras hjälpsamhet, tänk om man kunde finna en liten del av den här i trakten. Nu är man ju skeptisk och undrar vad nästa fel blir. Vi åker bara några mil, fotograferar hela vägen efter sjön Malgomaj, stannar och köper rökt sik i Saxnäs. Vi har alltså lämnat 45 och åker en liten väg upp mot Stekenjokk. Men när vi kommer till Trappstegsforsen så orkar vi inte åka längra vi stannar och övernattar där i dånet av forsen. Vi ser lite snö på topparna av bland annat Marsfjället efter vägen, men detär en avsevärd skillnad mot i fjol när det var massor med snö. Men det var 2 månader tidigare på året också. Nya växter och andra fåglar ser vi ju i år .
Vi vaknar och drar i väg mot Stekenjock Mikael tar promenader både åt det ena och det andra hållet fotar allt som är värt att ta kort på, när han är nöjd åker vi mot Stor Blåsjön. Efter vägen stannar vi vid gaussafallet ett mäktigt vattenfall. I Stora Blåsjön går en väg in mit Ankarede kapell vi åker dit för att se lappbyn och den lilla fina kyrkan. Men här finnsdet mygg. Oj,oj,oj det kryllar av dem. Vi går in i kiosken för att köpa vykort, det är mer mygg inne än ute. Fort ut därfrån och in i bilen för att fortsätta mot Gäddede. Där hittar vi snabbt till campingen och kan lägga oss och slappna av. Nu har ju resan hit a i alla fall gått bra.
Färden går nu mot Strömsund och Östersund så nu har vi httat 45.an igen den tar vi ner till Månsta då vi går över mot Oviken. Tar fjllvägen från Myrviken och mot Ljungdalen, fjällvägen är dålig i år mucket sämre än tidigare år. Men en glad överraskning är när vi kommer ner på vägen mot Stosjö kapell den är en riktig autostrada. Under all dessa mil så har vi naturligtvis fotat massor med renar och en fjällräv. Från Ljungdalen åker vi upp på Flatruet som är den högst belägna platån. Vi stannar och sover där, serlite mulet ut men strax innan solnedgången ljusnar det och vi får en underbar solnedgång.
Start från Flatruetoch till Mittådalen för att fortsätta mot Funäsdalen. När vi kommer till Tnnäs tar vi väg 311 och åker mot Särna. Vi stannar i Sveriges högst belägna by Högvålen där vi rastar en stund och naturligtvis är kamerorna framme då också. Det blir en ganska lång dag för vi åker direkt till Borlänge där vi sedan stannar några nätter, hos mina bröder.
Naturligtvis har vi stannat och sett massor under resan men det går inte att ta med allt. Vi kom hem till Trollhättan efter 12 dagar och 400 mil. Vi har sett mycket och upplevt otroligt mycket. Vi är lykliga över en härlig semester.
Semesterresa
Nu har jag haft semester, om man kan säga det när man suttit vid ratten i 400 mil. Jag hade mitt äldsta barnbarn här i Sverige med mig, tyvärr har han inget körkort
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)