måndag 22 november 2010

Hösttankar

November skall enligt de flesta vara årets värsta månad. OK de är som regel mörk, regnig och slaskig. Men vi är ett folk som har bostäder, de flesta av oss. Som regel har vi också värme på ett eller annat sätt. På de flesta platserna har det även anordnats liggplatser inomhus för de hemlösa. Vi får alla hjälpas åt att ge dem en fristad någonstans Har vi råd med all hjälp utomlands så har vi också råd med hjälp till de behövande inom vårt eget land. Det är lätt att skylla på någon men rannsakar vi oss själva tillräckligt Vi som är sjuka tycker kanske att vi har det värst, men det finns alltid någon som har det värre. Jag kom till sjukhuset i dag för att besöka en vän, visste inte i vilken sal hon låg, var naturligtvis se också. Jag frågade e ur personalen var min vän låg. Oj sa hon har du sprungit uppför trapporna eftersom du är så andfådd Nej jag har KOL sa jag. Hon tittade lite konstigt på mig men visste inte vad det var. Kan ni tänka en sjuksköterska som inte förstår vad KOL är. Man blir rädd, hur står det till med vår sjukvård egentligen. Jag var inne lite på det där att visa hänsyn. Min 12-åring har på nytt skänkt oss en dikt.

"Du säger förlåt när ont du gjort, skall det sedan vara bra och glömt
det onda du gjort som sårat så djupt i ett annat människokött.

Du skär att sår på din kropp någonstans ett sår som är djupt och fult.
du sätter ett plåster utanpå men det djupa såret inunder finns ändå

En plåsterlapp är ju bara ett förlåt som skall täcka blodet du ser
Inunder gör det lika ont Tänk på att såret du gjort med din elakhet gör ont under plåstret förlåt.

Det är inte alltid det läker igen det kan värka i många år
var alltid försiktig så du ej gör några sår varken med kniv eller hårda ord.

Det är allt bra att säga förlåt ibland för skador från mun och hand
Men du vet ju att det bara ytan når ty plåstret förlåt läker inga sår

Försök i stället att leva så att du aldrig behöver sätta något plåster
Men om du ändå lämnar sår på livets stig Glöm ej att viska kan du förlåta mig."

Kan inte i min vildaste fantasi förstå hur en 12 åring kan ha så vuxna tankar. Jag älskar de här dikten den är min favorit i hela hennes diktsamling. Den säger så mycket.

1 kommentar:

Gunilla Dahl sa...

Jag måste ju åka färdtjänst och när jag kliver in i bilen en dålig dag är det många som frågar om jag har KOL eller astma. Det är skrämmande att inte en sjuksköterska vet vad KOL är, men att många taxichaufförer vet att det är en lungsjukdom!

Jättefin dikt! /Kram