Visst är det skönt när solen skiner och det är hög luft som man kan vistas i utomhus. Det som är kruxet kallt, stark vind som blåser genom märg och ben. Hjälper inte hur mycket man sätter på sig. Man kan inte heller alltid gå med vinden i ryggen. Ja det skulle vara om någon kom och skjutsade en hem då. Vi hjärt och -lungsjuka har dessa problem, inte alla kanske men väldigt många. Jag vill gärna citera en dikt skriven av en flicka på 12 år. Hennes namn är Barbro Carlen.
Har du tänkt på hur vacker en morgon kan vara?
Luften är som en såpbubbla och himlen färgas av solstrålar.
Fåglarna har ju också sina popidoler, de har ju kråkorna och skatorna.
Men de har ju också Beethoven och Mozart--- där finns ju bofinkar och lärkor.
Alla människor kan ju lyssna på den musik de tycker bäst om.
Vet du varför naturens musik är så vacker?
Kanske du inte hört någon enda ton när du gått ut i naturen.
Då vet du ju inte ens att den är vacker!
Vet du också att du kan höra men vara döv ändå.
Du kan se men vara nästan blind.
Vill du veta vad jag ser i skogen en höstdag?
Skall jag berätta!
Jag ser höga, vackra träd som har massor med guldblad,
jag ser små svampar som bor tillsammans som lyckliga familjer.
Dom är riktiga vänner, dom håller ihop ständigt.
Jag hör fågelpappa sjunga för sin fru.
Jag ser guldmattan på marken som träden gjort.
Jag ser också den lilla ekorren som letar efter nöten som han gömt.
Jag kan titta på myrorna i deras hus.
Jag kanske ser en hare som skuttar förbi,
vindens stilla sus i träden kan jag både se och höra,
och grodornas kväkande passar också in i skogens melodi.
Tänk en tolvåring som skriver så. önskar jag hade den ådran
Jag har fler underbara dikter av henne.
2 kommentarer:
Du har helt rätt när du skriver att inte många tänker på att vi har problem med blåsten. Går ju bra när man har den i ryggen, men när man ska tillbaka ....! Jag hade tänkt att ta en promenad idag, men tittade ut genom fönstret och ser då att det blåser rejält där ute.
Fint skrivet av en tjej på 12 år. Du skriver att du önskar att du hade den ådran. Men kära Birgitta, det har du! Du brukar ibland ha helt underbara beskrivningar av naturen och de vilda djuren där du bor. /Kram
En vacker dikt.
Var inte blyg håller med Gunilla
om dina fina bilder o text från din horisont.
Kram
Skicka en kommentar