lördag 26 februari 2011

Resa med förhinder

Så har man varit till huvudstaden ett par gånger till, en gång på brukarmedverkans möte och en gång för stadgekommitteen och styrelsemöte på Hjärt och Lungsjukas Riksförbund. Den senaste resan blev en riktig flopp. Hämtades av flygtaxi 25 minuter innan den skulle komma. Fick se Trollhättan lite här och där. Taxichauffören måste ha varit nyfiken på hur staden såg ut, för så många omvägar har jag aldrig åkt förut. Varken när jag kör själv eller åker med någon. Kom till flygplatsen, chauffören måste ha varit mer handikappad än jag för när han hämtade mig så fick jag själv lasta in väskan, när jag kom till flygplatsen fick jag ta ur den ur taxin själv. Till pjäsen hör att jag begärt assistans. Kom in, checkade in och var glad åt att komma iväg. Visserligen var planet lite sent för vi skulle starta klockan 9,10 och då hade planet inte landat. ok det blev ju några minuter så det var ju bara en stunds försening, det skulle bli till mötet i Stockholm som startade 10,30. 9,15 startade vi och fick oss en flygtur över Trollhättan, jag fick assistans så allt var bra. Men så landade planet igen, fel på landningsstället. Vi fick gå ur vårt bagage kom tillbaka till ankomsthallen och där satt vi. plötsligt fick vi order om att gå ut och sätta oss i en taxi som skulle ta oss till Landvetter utanför Göteborg, en resa på c:a 12-13 mil. Planet skulle gå 12.50 och då gå till Arlanda. För en gångs skulle hade jag beställt flygtaxi på Bromma för att jag snabbt skulle komma till Kansliet och mitt möte. Den fick avbeställas, men enligt flygbolaget kunde vi få åka taxi från Arlanda till Bromma och så ta en ny taxi där. Det skulle ju försena allt ännu mer så jag avstod. Kom till Kansliet och mitt möte 14.50 . Det var en resa som tog nästan 7,5 timmar från Trollhättan till Stockholm. Mötet hade fortlöpt och jag fick fina rapporter när jag kom så allt löste sig till det bästa. Det enda som var besvärligt det var att min ork och min andning verkligen var slut. Stupade nästan i säng när jag kom till hotellet. Tur jag hade assistans på flyget annars hade jag nog aldrig kommit fram.

1 kommentar:

Gunilla Dahl sa...

Vilken dag! Och du har helt rätt, när sådant där händer slutar man andas!!! Hoppas allt gick bra sedan. /Kram